fredag, maj 25, 2018

Vad jag läser 2018




En bok i veckan är målet... 52 böcker på ett år.

 

1. Gänget av Katarina Wennstam (vecka 1)  
2. Box 21 av Roslund & Hellström (vecka 2)
3. Stum rädsla av Nevada Barr (vecka 3)
4. Djupt vatten av Nevada Barr (vecka 5)
5. Edward Finnigans upprättelse av Roslund & Hellström (vecka 5) 
6. Horungen av Donya Wihbi (vecka 5) 
7. Baddaren av Emma Hamberg (vecka 7)
8. Strandsittaren av Anna Ihren (vecka 9) 
9. Ibland mår jag inte å bra av Therese Lindgren (vecka 10)
10. Ur askan i elden av Peter Robinson (vecka 11)
11. Tur i kärlek av Nora Roberts (vecka 12)
12. Handen på hjärtat av Nora Roberts (vecka 13)
13. Inland av Arne Dahl (vecka 14) 
14. Kärleksbevis av Nora Roberts (vecka 14)
serien Klanen MacGregor
15. Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen (vecka 14)
Hammarbyserien 
16. Konsten att älska av Nora Roberts 
serien Klanen MacGregor
17. Lejonet från Zagros av Lena Matthijs
18. Rädslans fångar av Anna Jansson


Det är juni i Visby. Maria Wern och hennes kollegor på länskrim förbereder sig inför sommarens invasion av festande turister. 
Då flödar narkotikan över ön. 
Ryktet talar om en stor inhemsk producent av cannabis. 
En ny odling, omöjlig att upptäcka.

Vädret är helt ur led. 
Stormarna når orkanstyrka och all båttrafik måste ställas in. 
Politikerveckan i Almedalen får en dramatisk start då ett brutalt mord sker - en 30-årig kvinna, gift med en ung politiker, hittas död i hemmet.

I Tingstäde på norra Gotland har samtidigt en liten grupp människor samlats i hemlighet för att invänta jordens undergång. 
Sedan mitten av 1700-talet har vetskapen om den yttersta tiden gått i arv i trakten, 
och ett astronomiskt ur med anor från Christoffer Polhems tid tickar obönhörligt 
mot den sista dagen.

Rädslans fångar (pocket)


19. Vargavinter av Nevada Barr 

Rangern Anna Pigeon deltar i ett vintrigt forskningsprojekt om samspelet mellan varg och älg på en ö i Lake Superior. 
Forskargruppen, de enda människorna på ön, hittar spår efter en enorm varg.
Isoleringen, det hårda vädret och motsättningarna i gruppen gör att allas nerver är på helspänn. 
Och när en av forskarna försvinner och sedan hittas död ... 

 Vargavinter (pocket)

torsdag, maj 24, 2018

Händer inte mycket... dagar kommer, dagar går


Gårdagen försvann i ett nafs 😉

Jag gjorde lite "måsten" och satt sedan å "snackade skit" med C & R 😊
jag var även ut på en skogspromenad längst elljusspåret med Frost den förskräcklige 😊

Jag fick tag i den "lokale vapenhandlaren" och efter typ 30 minuter så kunde jag lämna honom med ett kvitto/intyg på att min fars gamla hagelbössa var förstörd... pappa lämnade in bössan för destruktion  i februari, men nu i samband med dödsfallet så kom det papper från polisen där dem ville veta vad som hänt med vapnet.

Jag var till min mor och samlade ihop x antal papper, deklarationer och annat som jag sedan lämnade hos "bouppteckningsansvarig",
vi bestämde tid för träff i morgon fredag då vi ska skriva på fullmakt.
Självklart han jag även med att dricka kaffe hos min mor och jag var väl hos henne drygt en timme.

En fin bukett min mor fått från väninna 💗

Då jag var på väg från Bouppteckningsfirman så ringde min mobil,
det var C som undrade var jag var... då befann hon sig vid min bil,
hur som haver så följde hon med mig hem 😊

Även R kom, han hade med sig hyllplan som han fixade till... J har ju en samling diverse olika verktyg så R höll till i Js verksta' en stund, förutom detta så drack vi kaffe, åt glass, satt i solen på trädäcket och pratade om allt mellan himmel å jord.

När C & R körde hem så gick J å lade sig,
Elin åt middag å tog sedan cykeln å trampade i väg till Sporthallen,
jag plockade ur och i diskmaskinen, dammsög å gick sedan ut med Frost den förskräcklige.

 

#36/100



Elin ringde då jag var nästan hemma och ville vi skulle följas sista biten så jag å Frost fick gå en liten omväg och mötte henne vid vår postlåda.

Som sagt det händer inte mycket i mitt liv... dagarna rullar på.

Jo men vet Ni vad... i tisdagskväll vid 18.30 fick vi "främmande" ett riktigt oväntat besök 😏 Bullen som var inne skällde och då jag kollade ut kom två personer som jag icke sett på två, nästan tre år, helt otroligt "plötsligt händer det" det var Js mamma och hennes man som hade vägarna förbi.

Som sagt det är inte så att vi träffas speciellt ofta 😔
Elin har träffat Js mamma kanske vid sex, sju tillfällen under sitt tolvåriga liv.

Men det är ju som det är och det funkar ju helt okey trots allt.

För Elin är det ju Js pappas fru som är farmor, det har alltid varit Bengt & Inger som varit farfar & farmor och det är dem vi har kontakt med.

Elin hade en ridlektion i tisdags,
jag var dit och tittade en liten stund, då jag är allergisk är mina besök på Stallet sällsynta.

Ibland slår saknaden efter min far till med ful kraft, som då i tisdags... min pappa har alltid varit en häst-människa och jag skulle så väldans gärna velat berätta för honom att Elin nu är riktigt duktig på att rida, jag filmade en kort sekvens och jag skulle vilja visa honom filmsnutten.


tisdag, maj 22, 2018

Fyra promenader... det går sakta framåt


#32/100

 




#33/100




#34/100

 




#35/100

 



#29 #30 #31


Det har blivit ett par promenader den sista tiden,
inte för att jag kommer att hinna 100 promenader till midsommarafton... det är helt omöjligt, men jag tar dag för dag och promenad för promenad å sen får vi se vart jag hamnar.

#29/100

16 maj


 

 

 

#30/100

17 maj


 


 

#31/100

19 maj


 
 


Jag tycker det är avkopplande att gå en promenad i skogen ihop med mina bästa vänner,
även om vi ibland blir osams och jag lätt kunnat strypa dem så är de det bästa sällskapet.

måndag, maj 21, 2018

Livet... varken enkelriktat eller rättvist




Jag tog kontakt och pratade med sköterska på Sjukstugan och svaret (hjälpen) jag fick var att jag troligtvis reagerade på detta vis eftersom det är för mycket och jag hinner varken med sorgen eller med att vila utan det är fullt ös och ständiga krav.

För övrigt så sa sköterskan typ samma lika som Ni alla kommenterade föregående inlägg.





Det är väl helt enkelt så att jag borde varit tvilling 😏
Det hade inte varit helt fel med en närvarande syster.

Rådet jag fick från Sjukstugan är att se till att jag får tid för mig själv... vilket är väldigt lätt att säga och svårare att genomföra, tyvärr.


Idag har jag dock försökt... jag har bara gjort de "måsten" som jag måste 😉

Jag har varit och efterlyst ett kvitto/intyg på att min far lämnade in sin gamla hagelbössa för destruktion på lokala "vapenaffären", vapnet blev inlämnat nån gång i februari men något kvitto/intyg på detta har vi icke funnit å det behövs nu inför bouppteckning.

Förhoppningsvis får jag besked i morgon, annars får jag väl "jaga på" dem.

Sedan har jag varit med diverse papper till Bouppteckningsfirman... det lär bli mer,
sedan behöver dem fullmakt av min mor, mig och min 08a syster för att kunna slutföra bouppteckningen.

Efter detta drack jag kaffe hos min mor och tog hem plant... nu måste jag få dessa i jorden.


Dessa rosa flamingos som för tillfället bor framför öppen spisen i tv-rummet ska oxå få flytta ut, riktigt var jag ska ha dessa plåtfåglar vet jag inte riktigt men YES de är ju så fina 💖
Förutom dessa två rosa flamingos så har jag två plåtfåglar till 😊

söndag, maj 20, 2018

Sorg, ångest eller... sjuk är jag väl i alla fall inte


Sedan typ fredagen den 4 maj har jag till å från haft attacker,
attacker då jag känner mig "nära döden" 😏

Ont, rejält ont i bröstet/hjärtat, svårt att andas, illamående, yr och jag blir helt äckligt svettig, det känns som om jag blir klämd ihop av något riktigt tungt... tänk Er en elefant som sätter sig ovanpå bröstkorgen, en mycket stor och tung elefant.

Jag tror själv att detta har med sorgen efter min far att göra,
att jag liksom inte riktigt hinner med...

En form av panikångest... eller?





Om jag nu trodde att jag skulle få hjälp, eller rättare sagt om jag inte var så van att må skit skulle jag kontakta läkare/Sjukstugan... men nu tror jag inte på att jag får speciellt mycket hjälp eller förståelse ifall jag ringer dit i morgon å säger att jag mår skit å att jag har en rejält tung elefant som sitter på mig så jag orkar inte riktigt andas 😞