söndag 31 januari 2016

Förvånad och tacksam


Igår kväll var faktiskt första gången efter ingreppet i min mun jag började kunna göra mig hörd,
fram till dess har jag mest bara viskat och skrivit lappar.

Då berättade J något som gjorde mig förvånad... något jag absolut inte visste,
när han i onsdags eftermiddag kommit till uppvak för att se om jag var kontaktbar,
de, sjukvårdspersonalen hade sagt att jag skulle vara klar vid 14tiden, senast,
men då fick han höra att jag låg på IVA,
att de hade haft problem med min hals som svullnat upp så...
att kompetensen var bäst på IVA då det gällde så pass dåliga patienter.

Visst, jag kände varken igen lokalen eller personalen då jag kvicknade till och börja förstå min omgivning, men jag tänkte att - om jag nu tänkte överhuvudtaget... - att jag kanske blivit placerad i nån annan del av lokalen och att personalen blivit utbytt.

Men jag tycker det är konstigt att ingen direkt nämnde detta med min hals,
förklarade och påtalade att det kunde ge problem, värk, ett längre tag.

Tandläkaren pratade så klart bara om tänderna, ingreppet och vad jag kunde förvänta mig.





Jag är dock tacksam att J kunnat vara hemma och sköta allt på heltid så jag fått vara i fred.
Jag är glad att J inte hade några politiska, 
fackliga möten som gjorde att han lämnade mig ensam med Elin och hundarna. 
Helt ärligt skulle jag inte ha klarat mig dessa dygn om J inte ställt upp och varit närvarande.

Jag tror att dessa dygn varit några av de jobbigaste hittills i mitt liv.





Förhoppningsvis går nu detta åt rätt håll och jag ska börja kunna fungera typ normalt igen.

Jag hoppas verkligen att februari blir en så mycket bättre månad.

lördag 30 januari 2016

Vinter, snö och januari


Bjuder på lite bilder... 
jag har ju knappt varit utanför dörren sedan vi kom hem från Lycksele i onsdags.

Hemma på vår gård:
klockan är 14.15





Alltså... ja jag vet att jag gnäller å klagar, men jag har svårt att förstå,
att acceptera att jag mår så jäkla skitdåligt.

Vad jag hade förväntat mig var ju ont, ont efter tand-dragningen, men icke,
visst känner jag av att det är ömt och känns skumt,
det dunkar, pulserar en del där den tanden med infektionen satt,
men jag har alltså så jäkla ont i min hals och tunga,
problem att svälja, hosta och prata.

Kanske tycker J det finns vissa fördelar... 
eftersom jag inte kan prata utan är tyst så han slipper gnället.

Jag har idag börjat få väldigt ont i kindbenet på höger sida.

Jag är fortfarande svullen på höger sida ansiktet, under hakan och på halsen.

Frånsett detta, absolut tillräckligt jävligt, har min mage börjat bråka,
jag är illamående, magen krampar och jag mår skit.

Huvudvärk till å från, huvudvärken släpper en stund efter det jag petat i mig Alvedon + Citodon,
efter tre, fyra timmar är huvudvärken tillbaka å når stormstyrka typ fem, max sex timmar efter det jag tog tabletter sist. 

Värk, så klart, i axlar, nacke och rygg.

Jag tillbringar omkring 18 timmar dygnet liggande,
jag orkar ingenting, känner mig svimningsbenägen, nära döden upplevelse.

Eftersom jag hittills bara klarar av "mjuk" mat,
jag håller mig till keso, 
så blir det väl lite för lite näring.

Alltså fatta... hade jag vetat att det skulle bli så här vete faan om jag valt att ta bort tanden.

fredag 29 januari 2016

Blåmärken



Som jag tidigare berättade är min tunga i princip helt blå,
ja jag har alltså blåmärken fulla tungan...
jag har ju som Ni vet problem med att svälja, 
prata och det har känts som jag ska kvävas.

Jag tittade nyss i min mun,
ja det var första gången sedan onsdagens ingrepp jag kollade hur jag egentligen såg ut,
eller jag har ju sett att tungan är blå och dubbelt så tjock mot normalt,
nu när jag gapade och såg mitt svalg förstår jag både varför jag har problem att svälja 
och varför jag inte kan prata riktigt.

Jag är alltså helt blålila och ser för jävlig ut,
dessutom är jag halvt igensvullen.

Så ja jag har väldans ont i min hals.

Jag mår kräkilla förutom detta att jag har väldans ont.

Då jag låg på uppvak hade sjukvårdspersonal berättat för J att jag varit väldigt trång i svalg, halsen och att det varit problem då de skulle föra ner tuben i halsen då jag sövdes,
jag berättade för narkosläkare då vi pratade innan sövningen/operationen att jag var väldigt trång och alltid fått problem efteråt.



Fredagmorgon


Faan så ont jag har.

Allvarligt, nog för att jag målade faan på väggen å förväntade mig det värsta...
riktigt så illa är det inte... än.

Enligt tandläkare/sjukvårdspersonal blir det oftast ondast tredje dygnet för att sedan lugna ner sig.





Fortfarande svullen, både tunga och hals,
problem att svälja och prata.

Känns typ som om jag skulle fått värsta halsinfektionen.

Svullen på höger kind samt under hakan, halsen. Lite hamster...

Ont, det gör förjävla ont.

I natt har jag börjat få ont där den där tanden med infektion,
roten till det onda satt,
det dunkar, värker, pulserar och ömmar.




Jag är glad att jag har värktabletter... 
m jag skulle fått klara mig enbart med Alvedon hade jag dött.

Igår blev det Alvedon + Citodon typ var 6e timme.

Å fy faan så synd det är om mig.




torsdag 28 januari 2016

Efter första dygnet






Nu har det strax gått 24 timmar sedan jag blev förflyttad från operationssal till uppvak.

Gårdagen var en jobbig upplevelse,
men som Ni förstår överlevde jag.

J lämnade mig på sjukhuset kl 9 och vi lämnade sjukhuset vid 15.30 (tror jag).

Själva operationen tog omkring 3 1/2 timme,
tanden som var roten till allt ont gick att plocka bort utan större komplikationer,
tandläkaren påtalade under vårt samtal innan operationen att det kunde hända han skulle behöva ta bort en bit av käkbenet (?) ifall infektionen spridit sig, även tanden bredvid den skadade tanden kunde behövas ta bort ifall den oxå var påverkad.

Men nu hade det "gått bra" med både käkben och granntanden.

Däremot fick de även ta bort en annan tand då den gått sönder och att försöka laga den kändes väl inte okey med tanke på att det var bitar borta, en gammal lagning som inte var fräsch.
Även denna tand var en amalgamlagning, kindtand, så det syns inte att det inte längre finns.

Mitt problem med tänderna är inte att jag har hål, jag har inte så många lagningar,
problemet är att gamla lagningar från 1990 börjat gå sönder.
Den tandläkare jag gick hos från 1987 - 2000 ansåg att amalgam var bäst då det var hållbart,
med tanke på min tandläkarrädsla tyckte han att det var dumt att laga med plast, 
då det var sämre hållbarhet.

En tand som oxå den gått trasig - gammal lagning - var dock i sådant skick att tandläkaren valde att laga denna, förhoppningsvis håller lagningen x antal år framöver.




Jag fick stanna på uppvak runt två timmar då jag blev väldigt svullen i halsen,
jag fick betapred och fick absolut inte dricka något då jag varit så igensvullen.


Innan jag fick lämna uppvak skulle jag först varit på toa å pinkat,
men jag förklarade att det var big no no så sköterskan tog ett ultraljud på min urinblåsa, 
som i princip var tom, rätt normalt med tanke på att jag drack en mugg te kl 21.30 tisdag kväll och nu var klockan nästan 15 onsdag eftermiddag.

Först sa sköterskan att jag måste kunna gå för att få lämna uppvak,
men det slutade med att hon fixade en rullstol och följeslagare som följde mig och J till tandläkaren,
jag hade tillräckliga problem att gå från sjukhuset dörr ut till bilen J parkerat så nära han kunde.

När vi kom hem vid 17tiden var det säng, säng, säng, sova, sova fram till 19.30 då jag bytte sängen mot soffan i tv-rummet och låtsades vara social.
 
Idag, status

Jag har svårt att prata, svälja, jag har fortfarande ont i halsen, jag har en blå tunga som gör väldigt ont,
jag hade aldrig tänkt tidigare att tungan kunde få blåmärken. 

Enligt J är det konstigt att jag inte pratar... 
jag trodde ju han skulle tycka det var skönt att slippa mitt jidder.

Jag är svullen under hakan och upp mot höger öra.
Jag har huvudvärk och är illamående,
känner mig tät, svullen i näsan. 

Jag har mer värk i axlar, nacke och rygg.

Jag dricker te och kaffe, det som är varmt lindrar både tungan och halsen,
hittills har jag fått i mig lite keso i samband med att jag tar värktabletter.

Värsta bantningsdieten.

Enligt tandläkare/sjukvårdpersonal så kan det ta upp till en vecka innan jag mår okey.


onsdag 27 januari 2016

Tidsinställt blogginlägg


Förhoppningsvis sitter jag just nu när Du läser detta i samråd med narkosläkare,
antagligen förbereds jag för sövning,
trots jag egentligen inte tror att jag ska dö är jag livrädd.

 
Eftersom enda möjligheten att tandläkaren ska få tillgång till min mun, mina tänder är sövning har jag inte speciellt mycket val... jag vill ju ha hjälp.

Vad jag vet är ju att det kommer att ta tid,
omkring fyra timmar trodde sköterskan att själva ingreppet skulle ta,
sedan en timme eller så på uppvak...

Men förhoppningsvis överlever jag och dessutom slipper jag denna där infektionen.
 



tisdag 26 januari 2016

Tisdag hela dan



Jag bjuder på ett par tre, fyra bilder.

Sista tisdagen i januari, vi går mot ljusare tider.

Minus 4 grader kallt, det känns lite som vår i luften.




Hemma på vår gård, tisdag förmiddag.


Den värsta brödabstinensen har släppt, de första 24 timmarna är ju värst.

Jag har inte tänkt på tidigare att ett sockerberoende kan göra att man... som i mitt fall,
överäter kolhydrater i form av mackor och pasta,
jag har nu läst om personer med olika sockerberoende i Expressens LCHF bilaga,

"Hans sug efter snabba kolhydrater hade lett till övervikt, 
högt blodtryck och huvudvärk",
Mjölet var min bästa vän, 
jag kunde äta en hel brödlimpa eller ett kilo pasta rakt upp och ner,
hans svaghet var inte socker i form av godis och kakor, 
utan snabba kolhydrater från bröd, pasta och pizza.

Detta stämmer ju verkligen in på mig,
jag har ju tänkt att eftersom jag sällan äter godis så är jag inte sockerberoende. 

Gårdagen blev aningen tuff för Elin,
efter fem veckor då hon typ i princip bara varit hemma,
suttit med iPad eller framför tv:n...
så plötsligt in i det verkliga livet med buller å bång.

Först skola mellan 8 - 13.30,
sedan fick hon med tre veckors svenskaläxa... 
de två veckorna hon förlorat då hon var sjuk  samt veckans läxa.

Elin satt närmare 90 minuter med läxa efter det vi kom hem.

Aktiviteter på kvällen, karateträning på Sporthallen.

Man hade ju kunnat tro att Elin skulle somna rätt så direkt då hon lade sig vid 21tiden,
men icke... sista gången jag träffade en vaken Elin igår kväll var strax efter 23tiden, 
då hon ville ha sällskap ner för att gå på toa.

I morse då jag väckte Elin omkring 6.45 så sov hon så sött,
men eftersom Elin gillar skolan tog det inte många minuter innan hon lämnade sängen.

I dag går Elin till halv 3,
eller egentligen så slutar hon 14.10, 
men då de har bad och inte lämnar bassängen förrän lektionen slutar 14.10 
,blir klockan närmare 14.30 innan hon är ombytt och klar för hemfärd.

Badlektionen är enbart 30 minuter så därför håller de på hela lektionen i bassängen.

J är politiker idag, han skjutsade Elin till skolan strax före 8, 
å när han kommer hem...  ja det vet jag faktiskt inte, men det lär ju märkas.

Ikväll har Elin aktivitet igen... Tisdax på Filadelfia kl 18.



måndag 25 januari 2016

Galet, abstinens



Hur galet som helst... eller jag sa ju jag är beroende... värsta abstinensen.

Vid halv 3 skrek min kropp efter en macka... huvudvärk, trötthet och illamående.

Det var ju inte så att jag var hungrig, 
det hade jag kunnat acceptera, jag hade kunnat ta mig ett kokt ägg,
men icke... det var min eftermiddagsmacka jag eller rättare sagt kroppen ville ha.

Till middag en ostomelett på två ägg,
orkade inte äta upp utan delade med mig till Frost.

Fortfarande huvudvärk och trött,
har väldans värk i nacke, axlar och rygg - bröstrygg.

Hur som haver... det som inte dödar, det stärker...


I svenska språket förekommer vardagligt ordet abstinens i begreppet 'abstinensbesvär'. Abstinensbesvär syftar till 'det besvär en person som bryter en inrotad vana upplever'
Abstinens förekommer även i adjektivformen 'abstinent'
som en beskrivning av den personens tillstånd.
Normalt syftar man på avhållsamhet från någon drog, 
som exempelvis alkohol, narkotika när man talar om abstinens. 
I dessa fall är abstinenssymptomen ofta högst påtagliga såväl fysiskt som psykiskt, 
eftersom den abstinens personen har dragit på sig ett kemiskt beroende 
genom bruket av sin drog.
Även andra vanor som inte inbegriper tillförsel av kemiska substanser kan vara så inrotade att de kan ses som ett beroende, 
och där sålunda abstinensbesvär i olika former förekommer vid avhållsamhet. 
Hit hör exempelvis spelberoende och tvångsmässig promiskuitet, 
men på senare tid har även shoppingberoende blivit ett stort problem, 
som för många är svårt att avstå från. 
De abstinenssymptom som uppträder i dessa fall är av psykologisk karaktär, men en form av kemiskt beroende finns också, i det avseendet att de signalsystem i hjärnan som aktiveras vid ett exessivt beteende (ständig shopping, spel- eller sexmissbruk) vid avhållsamhet blir understimulerade. 
Även om det handlar om endogena substanser (ej tillförda utifrån, utan producerade i kroppen) är det att likna vid ett kemiskt beroende av till exempel droger eller nikotin. 
Alla abstinenssymtom går över med tiden.

Då blev det vardag, omtag och nya förutsättningar

Helt ärligt...



Då jag av misstag klev på vågen i torsdags kunde jag fått en hjärtinfarkt och bara dött,
eller nä kanske inte så drastiskt, men faan vilken chock... 
även om jag visste att vågen skulle visa på +,
 kunde jag inte i min vildaste fantasi tro att jag hade låtit det gå så fruktansvärt fel... 

Jag har sedan 18 december då jullovet började helt släppt allt och tillåtit mig äta i princip vad jag vill... enda villkoret har varit att jag hållit mig till sånt som förhoppningsvis inte triggat igång min inflammerade och bråkiga tarm.

Hur det har gått?
Ja vad ska jag säga... åt helvete... typ.

Jag har ju i hela mitt liv haft en kärlek, ett beroende och en last,
jag är smörgås-beroende,
jag skulle lätt kunna leva uteslutande på mackor.

Jag har ju haft ett förbud,
så lite kolhydrater som möjligt,
jag har kört LCHF på mitt vis,
då uteslöt jag medvetet mackor...
mackor är ju inte det mest hälsosammaste.

Men från den 18 december så har jag i princip ätit normalkost, 
och då menar jag egentligen allt för många mackor.

Det har även blivit för mycket glass... för att inte ha ätit glass under ett par år har jag senaste veckorna verkligen ätit mer än vad som är nyttigt.

Jag vet inte om jag ska säga att jag tröstäter,
jag kan lika gärna påstå att jag äter mackor då jag har tråkigt,
men sanningen är nog denna:  jag äter mackor helt enkelt för att jag tycker det är gott.

Det finns alltid nån anledning till att ta en macka...
medicin som ska sväljas, kaffe som ska drickas eller för att jag är sugen.

En knasig jämförelse: 
Ni som röker tar en cigarett, jag tar en macka.

Nu idag ska ju vi kicka igång vardagen... ja vi kom igång sent.


Onsdag ska jag ju vara fastande till att börja med... operation tandhälsa.


Om jag hade mått bra skulle jag väl kunna ta denna ovälkomna viktökning med en klackspark,
men då jag systematiskt bara mår sämre.
En bråkig, irriterad tarm, en mage som inte går att lite på... helt plötsligt blir det världskrig,
att inte veta ifall jag plötsligt behöver en toalett...
jag är trött, vansinnigt trött, jag sover dåligt och är ständigt trött.
jag har senaste fem veckorna sovit minst 12 timmar varje dygn.
Jag har en kropp som värker, jag har ont och blir mer och mer orörlig,
jag har ont då jag rör mig, ont då jag vilar,
jag får akut värk plötsligt utan att egentligen gjort något.
Det känns som om det tillkommer fler å fler sjukdomsbesvär.

Jag orkar ingenting, jag är deprimerad och har inte nån direkt lust att fortsätta leva...
jag vill inte dö, men jag orkar inte leva om det ska vara på detta viset.



söndag 24 januari 2016

Promenader, nr 2 & 3


Har blivit rysligt dåligt med promenader hittills i år,
januari månad är tydligen inte den mest optimala månaden för utomhusvistelse.

Men skam den som ger sig... det är typ 20 veckor till midsommarafton.

Mitt plan är tre promenader i veckan fram till Sportlovet vecka 10,
då börjar vårvintern visa sig från sin vackraste sida och det blir klara, soliga dagar så då blir det att njuta av Norrland och lägga på ett kol för att nå målet 100 till midsommarafton.

Promenad nr 2
17 januari 2016










Promenad nr 3
24 januari 2016












Vinter i Norrland

En ny familjemedlem



Vi har idag hämtat hem vår nya familjemedlem...

Kevin



lördag 23 januari 2016

Amelia, kvällsläsning

Jag har under flera år prenumererat på tidningen Amelia, men nu är det slut...
Jag har sagt upp prenumerationen eftersom jag har en salig förmåga att lägga olästa tidningar på hög.
När jag idag samlade ihop tre kassar med tidningar till återvinning så upptäckte jag tre, fyra tidningar fortfarande med plasten kvar, olästa, bortglömda.
Det finns ju roligare saker att göra av med pengar på än tidningsprenumeration då jag icke läser tidningen, jag tycker faktiskt Amelia har upprepat sig väldigt under senaste året... inget nytt under solen.

Färgad

Fick en uppmaning från Diana och Lena att de ville se det färdiga resultatet.

fredag 22 januari 2016

Färgad

Så har mitt hår blivit färgat.
Årets första färgning.
Blev lite mörkare än sist... "svartröd"
Tidigare använde jag färgen granatäpple
Eftersom detta är en färgning "toning" som jag tvättar ut efter 10 - 12 tvätta,
är det inget permanent.

Viktigt




torsdag 21 januari 2016

Torsdag, 21 januari


 Hemma på vår gård,
torsdag förmiddag,

Minus 25 friska grader,
rätt så typiskt januari väder, kyla och sol,

Dock inbjuder icke temperaturen till utevistelse,

Jag hade halvt om halvt lovat Elin att hon skulle få gå på skolan idag,
men faktiskt så blev det ännu en dag hemma för Elin, under protest,
eftersom Elin fortfarande hostar så hon kväljs,
och eftersom skola = raster, utomhusvistelse och ansträngning så fick hon vara hemma,
risken alltför stor att skolan ringer efter första rasten och säger Elin kräks, kom å hämta henne.

 Kanske någon tycker jag gjorde fel val?
Men som sagt... då Elin har "luftrörsproblem" enligt läkare och då kyla förvärrar hostan,
då känns valet både enkelt och rätt.

J är i Umeå idag,
då jag pratade med honom då han var drygt 6 mil hemifrån, 
var temperaturen nere på minus 28, aningen kyligt,
tur han har en (förhoppningsvis) säker bil då han kör långt och det är kallt.

Själv så tänker jag börja läsa en ny bok...

Det som inte dödar oss - Millennium 4 
Det har gått 10 år sedan Stieg Larssons Män som hatar kvinnor släpptes. Nu kommer David Lagercrantz Det som inte dödar oss som är den fjärde boken om tidningen Millennium, Mikael Blomkvist och, inte minst, Lisbeth Salander